Religionen är en rättighet men inte något som skall finansieras av stat, kommun eller landsting.
| ‹ | Maj 2012 | › |
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
| 28 | 29 | 30 | 31 |
Registrera dig för Tema fattigdoms nyhetsbrev.
Läs senaste nyhetsbrevet!
Kvinnornas alkoholrelaterade dödlighet var relativt hög 1979, men har en nedgång med sju procent fram till år 2000. Under 2000-talet har antalet kvinnliga alkoholrelaterade dödsfall dock ökat något, det framkommer av CANs, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapport Drogutvecklingen i Sverige 2010.
Mellan 1979 och 2000 sjönk den alkoholrelaterade dödligheten för män med
29 procent räknat i standardiserade dödstal. På senare år har nedgången hejdats och en uppgång om ca fem procent noteras sedan 2000.
Även i dödlighetsstatistiken ger männens betydligt större alkoholkonsumtion
tydligt utslag. Männen har under 2000-talet haft en ca fyra gånger så hög alkoholrelaterad dödlighet som kvinnorna. Samtidigt har skillnaden mellan
män och kvinnor minskat, som en följd av ökade konsumtionsnivåer hos
kvinnorna.
Även sett till flera andra indikatorer är det en ökning bland kvinnorna. Andelen
kvinnor omhändertagna för fylleri har till exempel stigit under 2000-talet.
Andelen kvinnor misstänkta för trafiknykterhetsbrott har ökat mellan 1984
och 2009 och när det gäller alkoholrelaterad slutenvård har andelen kvinnor
stigit; under 2000-talet har de utgjort en fjärdedel.
Att alkoholen ger upphov till både sociala och medicinska skador är väl känt.
En del av skadorna går att beskriva någorlunda väl med statistiska uppgifter,
men det saknas data som entydigt visar omfattning och utveckling av alkoholskadorna. Detta gäller speciellt sociala skador, som till exempel sjukskrivningar eller konsekvenser för anhöriga i hem där missbruk förekommer.
Skapad: 2010-12-20 13:59:36
Senast ändrad: 2010-12-20 15:23:21