Mötesplats 2020

Mediaarkiv

Radio och mediainslag!

Krönika

Nere på en bänk vid vattenbrynet sitter en äldre man och kastar brödbitar till änderna som guppar i det iskalla vattnet. På bänken finns en kasse från Konsum en vinröd från systembolaget.

Läs krönikan

Aktuellt

• 2013-05-14
  Unga som arbetslöshetsstatistiken missar - Rapport om unga som varken arbetar eller studerar
  Läs mer
• 2013-05-08
  Det växande skuldberget av sms-lån till unga har blivit en handelsvara
  Läs mer
• 2013-04-23
  Dans för funktionshindrade - Magi uppstår
  Läs mer
• 2013-04-16
  Åldersgränser höjs i pensionssystemet
  Läs mer

Barnfattigdomen fortsätter att öka

Sedan förra mätningen för ett år sedan lever nu ytterligare 28.000 barn i hushåll med små ekonomiska förutsättningar.

Rädda Barnen kräver bland annat att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs, och att underhållstödet till ensamstående indexregleras. Sveriges kommuner bör införa en miniminivå för skydd och stöd till utsatta barn, där bland annat familjecentraler, fungerande skolhälsovård och ungdomsmottagningar ska ingå.

Enligt rapporten är de mest utsatta grupperna barn till ensamstående föräldrar, och barn där bägge föräldrarna är födda utomlands. Därför menar Rädda Barnen att man bör fokusera särskilt på dessa grupper för att minska barnfattigdomen och mildra dess konsekvenser

- Det är naturligtvis så att om fler föräldrar själva kan försörja sin familj så minskar barnfattigdomen, men det räcker inte att förlita sig på en konjunkturuppgång eller att föräldrarna ska få jobb. Barnen kan inte vänta, det krävs åtgärder här och nu av våra folkvalda i stat, landsting och kommun, säger Elisabeth Dahlin.

Enligt Barnkonventionen är Sverige skyldigt att se till att alla barn har en skälig levnadsstandard, och att inget barn diskrimineras på grund av sitt sociala ursprung. Rädda Barnen menar att den diskrimineringen finns i Sverige i dag, eftersom de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att få sämre hälsa, sämre utbildning, och sämre möjlighet till fritidsaktiviteter.

•  Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,9 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,3 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund.

•  Den grupp där barnfattigdomen ökat mest är barn till ensamstående föräldrar. Bland dem är barnfattigdomen mer än tre gånger så vanlig (28,2 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (9,0 procent).

•  Mer än hälften av alla barn (53,3 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund levde i ekonomisk fattigdom. Av barn vars föräldrar är födda i Sverige är motsvarande andel 2,7 procent.

•  Barnfattigdomen varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner, från 3,8 procent (Täby) till 33,5 procent (Malmö). Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från 2,1 procent (Torslanda i Göteborg) till 64,3 procent (Rosengård i Malmö).

Läs hela rapporten här!

Skapad: 2012-03-14 10:12:26

Senast ändrad: 2012-03-14 10:18:31