Religionen är en rättighet men inte något som skall finansieras av stat, kommun eller landsting.
| ‹ | Maj 2012 | › |
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
| 28 | 29 | 30 | 31 |
Registrera dig för Tema fattigdoms nyhetsbrev.
Läs senaste nyhetsbrevet!
Larisa Lacatus är 25 år jurist och har arbetat i flera stora projekt för att förbättra situationen för romer i sitt hemland Rumänien. Nu bor hon i Sverige sedan i februari och arbetar på Romskt kulturcenter i Gubbängen strax söder om Stockholm.
Syftet med min träff med Larisa är att lyfta fram en positiv romsk förebild, gärna ung, gärna kvinna, gärna välutbildad och gärna från Rumänien. Nu när stigmatiseringen kring romer i allmänhet och rumänska romer i synnerhet eskalerar kan det behövas nyanser, motbilder. Från olika källor har jag hört att det idag finns omkring tjugo personer med romsk bakgrund på landets högskolor.
I Rumänien däremot är det väldigt många romer på universiteten. Och Larisa är förvånad över hur situationen för romer ser ut i Sverige där det är många som inte ensengång går klart grundskolan.
Rädda för att förlora sin kultur
- Om jag jämför Sverige och Rumänien är romerna inte alls integrerade på samma sätt här som i Rumänien. Sverige ligger långt efter Rumänien på alla områden när det gäller att integrera romer i samhället. Det har historiska och kulturella förklaringar. Men i Sverige tycks det finnas en tro bland romer att de ska förlora sin kultur om de integreras. Detta synsätt finns inte på samma sätt bland den romska befolkningen i Rumänien.
Larisa pratar naturligtvis inte om de fattiga romer vi ser som flyr Rumänien för att försöka få ett bättre liv i något annat EU-land utan om det stora antalet rumänska romer som lyckats integrera sig. Det här är heller inget samtal som handlar om att försöka dölja att det finns en enorm fattigdom i Rumänien utan snarare ett försök till att nyansera bilden av rumänska romer som flyttar till ett annat land. Vad som tycks irritera Larisa är att dessa rumänska romer som just nu blir hemskickade från olika länder i Europa och omskrivna i alla medier refereras till enbart som romer och inte som Rumäner.
- De är ju faktiskt Rumäner också, men menar hon det är ett sätt att slippa hantera problematiken att bara omtala dem som romer.
Många akademiker
Att det finns en stor andel högutbildade romer i Rumänien förklarar Larisa beror på att det finns en tradition att skicka sina barn till skolan och sen vidare till universitet. En tradition som inte fått fäste här i Sverige menar hon. Den lever kvar sen kommunisttiden i Rumänien där alla skulle utbilda och mer eller mindre tvingades till skolgång. Utbildningssystemet var och är inkluderande i Rumäninen. Romerna vet att bara för att man integrerar sig och deltar i institutionella sammanhang som tex skolgång så betyder inte det att deras romska kultur behöver försvinna.
- Det är först efter studierna som samhället i Rumänien inte är lika inkluderande längre. De flesta högutbildade Romer i Rumänien arbetar, precis som jag själv, med frågor eller inom områden som berör den egna gruppen och då ofta jobb av social karaktär. De som väljer andra banor skyltar inte med sin bakgrund eftersom det då inte är lika lätt att få jobb.
Svårt ta sig in i de svenska systemen
I Sverige har Larisa hittills hunnit arbeta med att få igång ett projekt som verkar för att öka informationen och medvetenhet om diskriminering mot romer på arbetsmarkanden i Stockholmsregionen. Det görs i samarbete med bla Arbetsförmedlingen, Stadsmissionen och Stockholms kommun. Hon har också samlat in fakta och kunskap om hur romerna i Sverige lever och ser på samhället.
Men hon är skeptiskt till delar av de svenska institutionerna som hon tror gärna vill inkludera alla grupper men när det kommer till att ändra strukturer så att romerna själva får mer att säga till om att saker sker mer på deras villkor som minoritetsgrupp då tycks det vara stopp.
- Jag tror det beror på erat demokratiska system som är bra men det kan också fungera som ett skal som en del grupper inte lyckas ta sig igenom. Men det behövs romer i inom alla områden och på alla institutioner för att på så sätt bidra till utvecklingen när det gäller deltagande och integrering i det svenska samhället.
Text och bild: Carina Redtzer
Skapad: 2010-09-30 14:59:54
Senast ändrad: 2010-10-18 11:52:51